Jag tror att min fru kontrollerar vår ekonomi mer än jag velat erkänna, trots att hon aldrig har förbjudit mig att köpa något. Hon tjänar mer än jag och har alltid varit den som är “bra med pengar”. Det började ganska oskyldigt. Hon hade koll på budgeten, räntan, sparandet, elavtal, allt.

Jag tyckte det var skönt. Men med tiden blev hennes bedömning av pengar nästan lag. Om jag ville köpa något kom frågor om behov, pris, alternativ och om vi verkligen borde. Om hon gjorde ett större köp hade hon redan bestämt att det var rationellt.

Jag började försvara mina egna köp innan hon ens frågade. För några månader sedan skulle jag köpa en jacka och hörde mig själv säga till en vän att jag behövde “kolla hemma först”. Han skrattade och frågade varför jag behövde tillstånd att köpa en jacka med min egen lön.

Det var första gången jag hörde hur konstigt det lät. När jag tog upp det med min fru blev hon sårad och sa att hon bara försöker skydda vår ekonomi. Jag tror faktiskt att hon menar det. Men kontroll behöver inte alltid komma från dåliga avsikter.

Jag föreslog att vi båda skulle ha en egen summa varje månad som ingen behöver redovisa. Hennes första reaktion var att fråga varför jag plötsligt behöver ekonomisk frihet. Just ordet “frihet” fastnade hos mig, för jag hade inte ens använt det.