Jag upptäckte att min partner har ett hemligt sparkonto och det konstiga är att jag inte hittade något “fel” med det. Inga spel, ingen otrohet, inga skulder, bara pengar. Han sa att han alltid velat ha en egen buffert som ingen annan kunde röra, eftersom hans mamma blev ekonomiskt beroende efter en skilsmässa och han lovade sig själv att aldrig hamna där.

Jag kan faktiskt förstå det. Jag tycker inte heller att alla pengar i en relation måste vara hundra procent gemensamma. Problemet är att vi i flera år fattat beslut tillsammans utifrån en ekonomisk bild som jag trodde var komplett. Vi har skjutit upp semester, sparat extra, avstått köp och pratat om hur tajt vissa månader varit, samtidigt som det fanns en ganska stor summa som bara han kände till.

Han säger att personlig ekonomisk trygghet inte är samma sak som att dölja något. För mig är hemligheten just det som gör det till ett problem. Om han hade sagt från början att han vill ha ett eget konto hade jag inte protesterat. Nu har jag börjat undra över andra saker också.

Inte för att jag tror att han är en lögnare, utan för att jag plötsligt vet att det finns saker han kan anse vara helt normala att hålla utanför vår gemensamma verklighet.