Pappa hade ett bankkonto i Finland och vi fick veta det 2021, fyra år efter att han dog.

Jag är fyrtionio. Pappa dog 2017, sjuttiosex år gammal. Han var född i Finland 1941 och kom till Sverige 1962, som så många, och arbetade på ett bruk i Mellansverige i trettiofyra år.

Han pratade finska med sin bror på telefon och aldrig med oss. Vi tre barn kan inte finska. Det här är ganska vanligt i min generation och det är en annan historia.

Hur vi fick veta om kontot:

I mars 2021 kom ett brev till min mammas adress, på finska, från en finsk bank. Mamma tog det till en kvinna på kyrkans finska förening som läste det för henne.

Brevet var en rutinmässig underrättelse om ett konto som varit inaktivt under en längre tid.

Beloppet: fyratusen sexhundra euro.

Kontot var öppnat 1979.

Fyrtiotvå år. Och i bouppteckningen 2017 fanns det inte, för ingen av oss kände till det, och man kan inte redovisa något man inte vet om.

Vad som har hänt sedan 2021, och det här är den praktiska delen:

Det krävdes en legaliserad och översatt bouppteckning. Det krävdes personbevis för tre arvingar. Det krävdes ett intyg om att boet var avslutat och sedan, när det visade sig att en tillgång tillkommit, en tilläggsbouppteckning i Sverige.

Jag har gjort det här själv, med en jurist i två timmar för fjorton hundra kronor, och det tog från mars 2021 till november 2023.

Två år och åtta månader för fyratusen sexhundra euro.

Nettot efter översättningar, intyg, juristen och avgifter: ungefär trettiotretusen kronor till tre syskon, alltså elvatusen var.

Jag skriver inte det här för pengarna. Jag skriver för insättningarna.

För när vi till slut fick ut kontohistoriken — och det tog ytterligare ett halvår att begära — visade det sig att det inte var ett vilande konto som bara legat där.

Det hade gjorts insättningar. Trettiotvå insättningar mellan 1979 och 1996. Alltid i juni eller juli. Alltid små belopp, omräknat kanske femhundra till ettusen kronor.

Sjutton år i rad, varje sommar, satte min pappa in lite pengar på ett konto i Finland.

Och sedan slutade det 1996, vilket var året hans mor dog.

Det är allt vi vet. Vi vet inte vad kontot var till. Mina systrar har en teori och jag har en annan och vi har båda insett att vi aldrig kommer att få veta, för hans bror dog 2014 och det finns ingen att fråga.

Min teori: han sparade till att åka hem. Varje sommar, lite, och sedan dog hans mor och då fanns det inget hem att åka till.

Min systers teori är mindre snäll och jag ska inte skriva ut den, men den är lika förenlig med trettiotvå insättningar i juni.

Och det är det som har satt sig i mig. Vi har en kolumn med datum och belopp, och det är det enda min far har lämnat efter sig som han själv skrev, och vi kan inte läsa det.

visningar35 kommentarer0 reaktioner0
Svara med ett inlägg

Kändes det som att det handlade om dig?

Din historia hör också hit. Inget namn, ingen e-post, inget som pekar på dig.

Skriv din historia

Kommentarer

Inga kommentarer publicerade än.
Din kommentar syns direkt.
Officiell app

Confessions finns nu som app

Samma plats, bara snabbare och lättare i din mobil. Allt du gillar här, ett tryck bort.

Ladda ner appen · ⁦17 MB⁩ Öppna filen efter nedladdningen och tillåt installation från den här källan. Appen är officiell och signerad av Confessions.